“If they can make a law, I can break the law. If I can break the law, will the law break me?”
Jag är trött som stryk. Jag saknar uppvaknandet av min Axboklocka, den funkar verkligen. Jag var lite skeptisk, men inte längre. Den gör inte underverk men den gör något. Nu stänger jag av mobillarmet utan att vara fullt vaken och är cptrött tills jag fått i mig morgonkaffet. Så störande, hädanefter om jag ska vara borta mer än några dagar ska jag ta med den.
Annars har jag kommit på en sak till. Jag har så svårt att hantera folk som inte sköter det jag tilldelar dem. Om det handlar om att tvätta två tröjor under tiden jag hjälper till med annat eller att ge djur mat två gånger och blandar ihop maten pågrund av bristande koncentration spelar ingen stor roll, jag blir lika irriterad och arg ändå. Lämnar jag över ett ansvar med tydliga anvisningar förväntar jag mig att den som ska utföra det följer anvisningarna, vet man då med sig att man är glömsk eller förvirrad så får den säga till om att jag ska skriva en lapp. Jag ska inte komma tillbaka och se att jag måste göra allting själv för att få det gjort och få det rätt. Sätt dig in i situationen såhär: Du har jättebråttom av någon väldigt bra anledning och ber din sambo eller inneboende om att diska disken som kommer börja mögla och dra till sig bananflugor annars, vilket du säger. När du kommer tillbaka efter några dagar har disken börjat att mögla och det är flugor överallt. Dessutom så har det kommit dit ny disk. Visst skulle du bli irriterad?
Jag förstår inte hur vissa människor tänker. Jag förstår inte heller hur jag kan bli så arg att jag får ofrivilliga ryckningar i hela nyllet, skakar som ett cp för en sådan sak. Eller det är precis det jag förstår, hur andra inte förstår hur irriterande det är för mig gör det bara ännu värre. Och just min ilska går hand i hand med min rastlöshet och energi. Det går bara att lugna på två sätt:
1. ta tag i problemet och sen göra det som det var meningen att jag skulle gjort från början.
2. ut och spring bort den största delen av ilskan för att sedan i lugnare humör ta tag i problemet.
Jag vet med mig att jag är lättirriterad och för andra blir arg över småsaker. Men dessa småsaker brukar ha någon koppling till att jag ska ta ansvar för andra som inte kan ta ansvaret själv. Jag kan ge en hjälpande hand om någon ber mig att hjälpa dem av annat än ren lathet, jag kan hjälpa folk med diverse kriser som olösta kan tynga ner och försvåra kontakten med personen. Men jag tänker inte dra någon annans lass, jag tänker inte lägga energi på folk som inte tar tag i saker. Sen att jag blir kallad elak, känslokall och gud vet vad, det bryr jag mig inte om.
Jag hjälper mina vänner för att jag tycker om att ha dem. Vänner gör livet roligare, men inte om de mår dåligt. Och mitt liv ska vara roligt så det är självklart att jag gör vad jag kan för dem. Sen kommer det tider då jag har fullt upp med att fixa mina egna saker och eftersom jag kan säga stopp så gör jag det. Om jag inte kan bidra med något till mina vänner så säger jag det och ger eventuella människor som kan ge dem hjälp. Jag har inte ork, vad ni än tror om mig, att jag har över till vem som helst och dess problem.
Annars har jag kommit på en sak till. Jag har så svårt att hantera folk som inte sköter det jag tilldelar dem. Om det handlar om att tvätta två tröjor under tiden jag hjälper till med annat eller att ge djur mat två gånger och blandar ihop maten pågrund av bristande koncentration spelar ingen stor roll, jag blir lika irriterad och arg ändå. Lämnar jag över ett ansvar med tydliga anvisningar förväntar jag mig att den som ska utföra det följer anvisningarna, vet man då med sig att man är glömsk eller förvirrad så får den säga till om att jag ska skriva en lapp. Jag ska inte komma tillbaka och se att jag måste göra allting själv för att få det gjort och få det rätt. Sätt dig in i situationen såhär: Du har jättebråttom av någon väldigt bra anledning och ber din sambo eller inneboende om att diska disken som kommer börja mögla och dra till sig bananflugor annars, vilket du säger. När du kommer tillbaka efter några dagar har disken börjat att mögla och det är flugor överallt. Dessutom så har det kommit dit ny disk. Visst skulle du bli irriterad?
Jag förstår inte hur vissa människor tänker. Jag förstår inte heller hur jag kan bli så arg att jag får ofrivilliga ryckningar i hela nyllet, skakar som ett cp för en sådan sak. Eller det är precis det jag förstår, hur andra inte förstår hur irriterande det är för mig gör det bara ännu värre. Och just min ilska går hand i hand med min rastlöshet och energi. Det går bara att lugna på två sätt:
1. ta tag i problemet och sen göra det som det var meningen att jag skulle gjort från början.
2. ut och spring bort den största delen av ilskan för att sedan i lugnare humör ta tag i problemet.
Jag vet med mig att jag är lättirriterad och för andra blir arg över småsaker. Men dessa småsaker brukar ha någon koppling till att jag ska ta ansvar för andra som inte kan ta ansvaret själv. Jag kan ge en hjälpande hand om någon ber mig att hjälpa dem av annat än ren lathet, jag kan hjälpa folk med diverse kriser som olösta kan tynga ner och försvåra kontakten med personen. Men jag tänker inte dra någon annans lass, jag tänker inte lägga energi på folk som inte tar tag i saker. Sen att jag blir kallad elak, känslokall och gud vet vad, det bryr jag mig inte om.
Jag hjälper mina vänner för att jag tycker om att ha dem. Vänner gör livet roligare, men inte om de mår dåligt. Och mitt liv ska vara roligt så det är självklart att jag gör vad jag kan för dem. Sen kommer det tider då jag har fullt upp med att fixa mina egna saker och eftersom jag kan säga stopp så gör jag det. Om jag inte kan bidra med något till mina vänner så säger jag det och ger eventuella människor som kan ge dem hjälp. Jag har inte ork, vad ni än tror om mig, att jag har över till vem som helst och dess problem.
Kommentarer
Trackback
