kunskap, framgång och utveckling <3
Jag tycker om mitt liv. Denna känslan är den bästa som någonsin bott i mig, nackdelar finns men fördelarna är för stora och bra för att det är värt att ge upp. Min känsla är enkel att förstå. Jag har i lite mindre än en vecka varit singel igen, under den veckan har jag fått igång mina livsnödvändiga saker. Gå upp i tid, äta frukost, ut och springa, plugga och pyssla med rummen jag bor i. Med kaffepauser och googlande har jag mina CP-mongos på msn som gör att jag böjer mig dubbel av skratt innan jag återgår till plugget. Mitt liv känns fullständigt och utan påfrestningar av att behöva känna något. Jag lever i en bubbla av mig själv, de som underhåller i koncentrerade mängder, skogen och det är allt jag behöver för att nå mina mål. Mitt liv är enkelt. Det jag inte har jag kan jag hitta väldigt fort genom att bara åka iväg en kväll och festa med ett gäng människor, inte så svårt.
Jag tänker inte säga något speciellt om själva förhållandet, ni har inte med det att göra och dessutom så är det inte ens givande för någon att läsa.
Mitt liv utvecklar sig framför mig. Imorgon kommer Ace hem igen. I september ska han sättas igång inför galoppen igen, det är delvis mitt uppdrag. Ettan kommer inom en snar framtid rönkas och om hon inte har allvarliga skador utan kan bli en ridhäst igen så är även det delvis mitt jobb att sätta igång henne. Jag tror även att om jag vill kan jag prata med Lena om att börja rida in hennes 3åriga häst Topspin, men det ligger inte så högt på prioriteringslistan. Så min höst är klar på den fronten, det blir hästar och hur mycket jag vill. Om ungefär en månad börjar min skola också, nörden i mig kommer trivas som fisken i vattnet. Människor, datorer och ett styrketräningsrum. Jag har sådana förhoppningar att jag nästan spricker.
Jag kan inte se en enda plats för något annat än mina intressen och motivering. Någon som står vid sidan av där jag ska känna något inför får inte plats i min planering. Får inte plats i min värld. Jag vill inte ha det i min värld som något som antingen inte finns eller som står i vägen. Spelar ingen roll om människan skulle varit peppande, tyst, smart och hjälpsam med skoluppgifter för jag vet att jag behöver slussas mellan mina karaktärer. Skolkaraktären, hästkaraktären, hälsofreaket och flickvänsmaterialet. Alla tillhör olika delar av min hjärna och det enda som inte går att switcha till/från hursomhelst är jag som flickvän. Jag har aldrig kunnat. Och jag kan inte vara i flickvänsmood och skolkaraktären samtidigt, jag har provat. Skolan gick åt helvete.
Jag går åt helvete om jag inte kommer någonstans i mitt liv. Den bästa medicinen mot depression är kunskap, framgång och utveckling. Detta året kommer bli skönt.
Kommentarer
Trackback
