I DEVISE MY OWN DEMISE

Mamma och pappa vill ha min blogg uppdaterad, de sa att det var ganska tyst på min hemsida. Så jag tar och skriver en till, på befallning, för att det behövs.

Jag fick tag på min gamla mattelärare, Nina, om referens till den nya ansökningen. Hon hade ett krav på det och det var att jag skulle aktivera min andra hjärnhalva och hålla den aktiverad under mitt mattepluggande. Så jag ska hämta min bit duk, mitt staffli och fixa nya skivor att måla på och köpa in mer oljefärg och påbörja min aktivering av hjärnan. Detta borde kunna lockas fram bara jag får en del av mitt liv att göra plats åt det. Kreativiteten finns ju, rastlösheten finns ju och det finns inga krav och ingen som kan störa mig. detta borde även utvecklas till att jag ska sätta mig och skriva på en livshistorie för att komma fram till bearbetade och oarbetade delar, jag vet bara inte hur jag ska lägga upp det, men jag får ringa pappa om det. Det skulle vara lite intressant.

Är det vad jag ska göra nu en stund? Kanske kanske.

ONE CONFUSED LADY

Hur ska jag skriva detta då. Efter några samtal här ikväll har jag fått det konstaterat. Det är inte ett normalt stadie att inte komma på att man känner nånting. Vilket ger mig följande slutsats om hur jag tacklar mitt liv:

1. Nånting ger mig ångest, jag försöker komma på källan av det.
2. Jag tar den ångesten och omvandlar den till en energi att förbättra mitt liv.
3. Går den inte omvandla som ett av mina minnen stålsätter jag mig, ignorerar känslan minnet ger mig till att jag har löst anledningen/triggern till att jag fick ångest.

Dessa tre steg ger mig ett ganska ångestfritt liv, jag får viktiga saker gjorda och jag går vidare i min utveckling. Den stora frågan är: Har jag bearbetat de saker som har hänt mig och gått vidare? Eller har jag gjort en väg runt den sista bearbetningen som funkar bra, men kanske inte lika bra som det kunde gjort?

Och hur kommer det sig att jag blir så hyper?

The meaning of being drunk is to do stupid things.

Jag vet inte riktigt hur högt jag ska sätta säkerhetsnivån för min blogg, jag tror den får hamna på den analytiska, framgångsnivån. Så när jag är arg på specifika personer får jag helt enkelt inte skriva det här, om det inte är en klump av människor. Detta kommer hur man än vänder och vrider på det bli ett inlägg om min klantighet. HERE IT COMES:

Toppen:
Skulle springa ifatt Aida på fyllan. När Aida hör hur min springtakt förändras från dunk dunk dunk till drullunk drullilunk vänder hon sig om och kollar och hinner precis se hur jag flyger framåt för att landa platt på asfalten. Skador: små skrapsår på båda knäna, två djupa skrapsårssår på höger handflata, blåmärken och ett långt skrapsår på höger underarm/armbåge. NOTE: jag snubblade inte, jag tappade takten i mitt springande och föll på luft.

Andra gången jag tar tag i den varma stekpannan för att det inte gick att vända på det jag stekte. Jag säger det igen. DEN ANDRA GÅNGEN. Skador: brännblåsor

Övrigt för dagen:
Jag slog idag skallen i handfatet när jag skulle ta upp en sak som ramlat på golvet. Skador: Bula i pannan.


(På bilden, hopp - slå ihop fötterna - landa. Skador: inga, landade nog normalt)

image14

UPDATE

Som ni kanske ser, eller inte ser, så ligger nu kajsa.splitfeed.net uppe igen. Samlingsstället för allt jag har på internet. Använd den sidan istället för två/tre bokmärken. (yes, jag tänkte på er föräldrarna)

Nu är klockan 11, jag ska väl gå upp ur sängen och koppla ur hdd:n som tickar ur demonen, starta den och sen städa.

RSS 2.0